Vad är det egentligen som avgör om ett arkiv ligger steget före eller hamnar efter i utvecklingen? Och varför pratar plötsligt alla i branschen om artificiell intelligens, sekretessrisker och nya samverkanslösningar mellan myndigheter? Många arkivarier och informationsförvaltare känner att allt rör sig snabbare än de hinner följa med i, och det är en fullt rimlig känsla.

De senaste nyheterna inom arkiv och informationshantering handlar just nu om tre stora skiften. AI börjar användas praktiskt för att tolka gammal handskrift, fler kommuner och regioner inför e-arkiv som en naturlig del av sin digitala resa, och nya samverkanslösningar växer fram mellan myndigheter. Arkivforum, ett av Sveriges ledande forum inom arkiv och informationshantering, samlar dessa trender och ger arkivarier, registratorer och beslutsfattare en tydlig bild av vad som faktiskt pågår just nu i branschen.

Den här artikeln går igenom de viktigaste nyheterna från de senaste veckorna, från AI och e-arkiv till skillnaden mellan arkivarie och registrator. Läs vidare för en samlad överblick.

Viktiga punkter i korthet

Här är de viktigaste nyheterna du behöver känna till innan du läser vidare i artikeln.

  • AI gör intåg i arkivarbetet, med nya möjligheter att tolka historiska dokument men också sekretessrisker som måste hanteras med tydliga rutiner.

  • E-arkiv fortsätter att växa bland kommuner och regioner, där fler nu väljer digitala lösningar framför traditionell pappersarkivering.

  • Nya samverkanslösningar mellan myndigheter är på väg, vilket ska förenkla informationsutbyte och minska dubbelarbete.

  • Arkivforums konferens 2026 hölls 14-15 oktober, och fler kurser inom juridik och digital informationsförvaltning är på gång. Tillbaka den 16-17 mars 2027.

  • Skillnaden mellan arkivarie och registrator diskuteras alltmer i takt med att rollerna förändras av digitaliseringen.

In this article

  1. Vad är det senaste inom AI och arkivering just nu?
  2. Hur utvecklas e-arkiv och digital informationsförvaltning i kommuner och regioner?
  3. Vad skiljer arkivarie från registrator – och varför diskuteras det just nu?
  4. Vilka evenemang och kurser inom arkivforum är aktuella just nu?
  5. Vilka trender pekar mot framtidens arkivarbete?
  6. Sammanfattningsvis
  7. Vanliga frågor

Vad är det senaste inom AI och arkivering just nu?

Den mest aktuella nyheten inom arkiv och informationshantering just nu handlar om AI och arkiv, som på allvar har börjat användas i svenska arkiv under de senaste veckorna. Flera arkiv testar AI-verktyg som kan läsa och tolka gammal handskrift, vilket gör det möjligt att digitalisera historiskt material betydligt snabbare än med enbart manuellt arbete. Samtidigt växer riskerna i samma takt som möjligheterna, och den största frågan handlar om sekretess, det vill säga hur känslig eller skyddad information hanteras när AI-system tränas på och använder arkivmaterial.

Flera kommunarkiv för just nu diskussioner om hur AI kan införas utan att sekretessbelagda uppgifter exponeras av misstag, något som kräver både tekniska och organisatoriska rutiner. Arkivforum har lyft frågan både på sin konferens och i kommande kurser, eftersom många arkivarier efterfrågar konkret vägledning snarare än enbart teknisk entusiasm. För den som arbetar i en kommun eller myndighet är budskapet tydligt, AI kan spara stora mängder tid, men bara om organisationen har klara rutiner för granskning och sekretessmarkering innan verktygen tas i full drift. Det handlar alltså inte om att välja mellan teknik och säkerhet, utan om att bygga in säkerheten i hur tekniken används redan från start.

Möjligheter: AI tolkar gammal handskrift

Närbild på gamla handskrivna dokument under granskning

AI-verktyg som kan läsa otydlig handstil eller gamla protokoll gör att arkivpersonal slipper transkribera rad för rad för hand. Det som tidigare kunde ta veckor går nu att göra på några timmar, vilket frigör tid för annat arbete som tillgängliggörande och forskarservice. Flera svenska arkiv testar redan tekniken på mindre delar av sina samlingar innan den skalas upp till större digitaliseringsprojekt.

Risker: sekretess och felaktig hantering

Samma AI-verktyg som tolkar handskrift kan av misstag också läsa och sprida sekretessbelagd information om rutinerna brister. Ett dokument med personuppgifter eller skyddade uppgifter måste granskas innan det matas in i ett AI-system, annars riskerar organisationen att bryta mot både arkivlagen och dataskyddsförordningen. Därför tas sekretesshantering upp som ett eget ämne på flera kurser och konferenser inom branschen, med praktiska exempel på hur man bygger säkra arbetsflöden.

Hur utvecklas e-arkiv och digital informationsförvaltning i kommuner och regioner?

Digitalt arkivsystem på datorskärm i modernt kontor

E-arkiv fortsätter att växa i snabb takt bland svenska kommuner och regioner, och digital informationsförvaltning blir en allt mer naturlig del av den kommunala digitaliseringen. Över 99 kommuner e-arkiv e-arkiv, vilket visar att övergången från pärm till digitalt system numera är standard snarare än undantag. Statens Servicecenters e-arkiv som gör det enklare för mindre kommuner att komma igång utan att bygga allt i egen regi, vilket sänker både kostnad och teknisk tröskel.

Samtidigt handlar utvecklingen inte bara om teknik:

  • Organisationskultur och ledningens engagemang avgör ofta om en investering i e-arkiv verkligen ger nytta i vardagen.

  • Erfarenheter från Vara kommun visar att även mindre organisationer med begränsade resurser kan lyckas, genom att fokusera på verksamhetsnytta istället för att jaga den senaste tekniken.

  • Helsingborgs stadsarkiv är ett annat exempel, där digitaliseringen av arkivet gått hand i hand med att nå nya besökare och målgrupper.

Parallellt med detta växer nya samverkanslösningar fram mellan myndigheter, vilket gör informationsutbyte enklare och minskar dubbelarbete mellan olika förvaltningsnivåer.

Nya samverkanslösningar mellan myndigheter

Professionell diskussionsmöte mellan myndighetspersonal

Myndigheter samarbetar alltmer kring informationsutbyte för att undvika att varje kommun eller region bygger sin egen lösning från grunden. För arkivansvariga i mindre kommuner betyder det tillgång till färdiga tjänster, till exempel Statens Servicecenters e-arkivtjänst, istället för upphandling av e-arkiv. Flera pågående initiativ fokuserar på gemensamma standarder för hur information paketeras och levereras mellan olika system.

Juridiska frågor kring digital informationsförvaltning

Kursen "juridiken kring informationsförvaltning", som hölls den 15 oktober 2026, visar hur stort behovet av rättslig kompetens har blivit inom digital arkivförvaltning. Frågor om GDPR, sekretess och gallring blir svårare att hantera när information flyttas mellan fler system och aktörer. Den som ansvarar för digital informationsförvaltning behöver därför löpande uppdatera sin juridiska kunskap, inte bara sin tekniska.

Vad skiljer arkivarie från registrator – och varför diskuteras det just nu?

Skillnaden mellan arkivarie och registrator handlar om var i informationens livscykel de arbetar, och frågan får förnyad aktualitet i takt med att digitaliseringen suddar ut gamla gränser.

RollFokusTidsperspektiv
ArkivarieLångsiktigt bevarande, klassificering och tillgängliggörandeMaterial som ska finnas kvar i hundratals år
RegistratorRegistrering av inkommande handlingar, metadataDokument ska gå att hitta redan nästa vecka

I takt med att fler organisationer digitaliserar sina processer blir gränsen mellan arkivarie 2026, eftersom båda numera hanterar information i samma digitala system. Det skapar ett behov av tydlighet kring ansvar, något som diskuteras alltmer i branschens nätverk och kurser. För kommuner och myndigheter som vill undvika missförstånd är det värt att se rollerna som komplement snarare än konkurrenter.

Vilka evenemang och kurser inom arkivforum är aktuella just nu?

Utbildningskonferens med arkivarier och registratorer

Arkivforums egna konferenser och kurser hör till de mest aktuella möjligheterna att fördjupa sig i arkiv och informationshantering just nu, eftersom de samlar branschen kring de ämnen som diskuteras mest. Arkivforum 2026 och täckte allt från AI och sekretess till e-arkiv och juridik, med digital sändning för den som inte kunde delta på plats. Strax efter konferensen genomfördes även kursen "Juridik: digital informationsförvaltning" den 15 oktober, som gav fördjupad kunskap inom ett område som efterfrågas alltmer.

Utöver dessa tillfällen finns även en kostnadsfri och sluten LinkedIn-grupp för alla som arbetar med registrering och arkivering i offentlig sektor, en plats där kollegor kan ställa frågor och dela erfarenheter mellan de större evenemangen. För den som känner sig ensam i sin roll, till exempel en enda arkivarie i en mindre kommun, kan nätverket fungera som ett löpande bollplank under hela året.

  • Den årliga konferensen, 14-15 oktober, med föreläsningar, workshops och digital sändning. Tillbaka 16-17:e mars 2027. Arkivforum hålls två gånger om året.

  • Specialiserade kurser, som juridikkursen i oktober, för fördjupad kompetens inom avgränsade områden. Den är tillbaka den 17:e mars.

  • En kostnadsfri LinkedIn-grupp för löpande erfarenhetsutbyte mellan konferenserna. Den hittar du här

Vilka trender pekar mot framtidens arkivarbete?

Visuell representation av framtida arkivtrender och digital transformation

De tydligaste trenderna mot framtidens arkivarbete pekar mot att informationsförvaltning blir alltmer helhetsorienterad och integrerad i hela organisationens digitala strategi. Arkiv ses inte längre som en isolerad funktion i källaren utan som en del av hur hela verksamheten hanterar, skyddar och använder sin information. Det innebär att arkivarier och registratorer i allt högre grad behöver förstå verksamhetens mål, inte bara regelverket kring bevarande.

Samtidigt visar erfarenheter från arkivarieutbildning och Arbetsförmedlingen att tekniska investeringar bara ger effekt om organisationskulturen hänger med, med engagerad ledning och medarbetare som ser nyttan i vardagen.

Kompetensutveckling, genom konferenser, kurser och nätverk, blir lika viktig som själva tekniken för att digitaliseringen ska lyckas i praktiken.

Sammanfattningsvis

De senaste nyheterna inom arkiv och informationshantering visar en bransch i snabb rörelse, där AI, e-arkiv, nya samverkanslösningar och frågan om arkivarie kontra registrator alla hänger ihop. Gemensamt för dessa förändringar är att tekniken bara skapar värde när den kombineras med tydliga rutiner, rätt kompetens och en organisation som vill förändras.

Den som vill hålla sig uppdaterad bör följa branschens nätverk löpande, snarare än att vänta till nästa stora nyhet dyker upp. Arkivforums konferenser, kurser och kostnadsfria LinkedIn-grupp ger en naturlig startpunkt för det arbetet. Se arkivarbetet som en strategisk funktion, inte bara administration, så blir nästa steg i digitaliseringen lättare att ta.

Vanliga frågor

Hur håller jag mig uppdaterad om nyheter inom arkiv och e-arkiv?

Det enklaste sättet är att följa branschforum, nyhetsbrev och slutna nätverk som den kostnadsfria LinkedIn-gruppen för registratorer och arkivarier. Delta gärna på branschens årliga konferenser och kurser, där ledande experter presenterar det senaste inom AI, e-arkiv och juridik. Digital sändning gör det möjligt att ta del av innehållet även om du inte kan delta på plats.

Vad innebär FGS (föreskrifter för e-arkiv) i praktiken?

FGS, eller föreskrifter för e-arkiv, är Riksarkivets standard för hur information ska märkas och paketeras innan den leverans till e-arkiv. Standarden gör det möjligt för olika system och myndigheter att hantera information på samma sätt, vilket förenklar myndighetsgemensamma tjänster och minskar risken för att material blir oläsbart i framtiden.

Kan mindre kommuner implementera e-arkiv utan stora resurser?

Ja, flera mindre kommuner, bland andra Vara kommun, har visat att e-arkiv går att genomföra även med en begränsad budget. Nyckeln är att fokusera på verksamhetsnytta snarare än att jaga den mest avancerade tekniken, samt att använda färdiga myndighetsgemensamma tjänster istället för att bygga allt från grunden.

Hur påverkar GDPR det dagliga arkivarbetet?

GDPR ställer krav på hur personuppgifter hanteras vid arkivering och gallring, vilket gör att arkivpersonal måste väga bevarandeplikt mot dataskydd i varje enskilt fall. Det ökar behovet av tydliga rutiner för informationssäkerhet i det dagliga arbetet.

Vilken utbildning krävs för att arbeta som arkivarie idag?

De flesta arkivarier har en universitetsutbildning inom arkivvetenskap eller ett närliggande ämne. Idag krävs även digital kompetens, eftersom stora delar av arbetet handlar om e-arkiv och digitala system.